Oavsett om du förväntar dig att lyckas eller misslyckas i livet, så får du vad du förväntar dig. Det du tror på är det som du kommer att uppnå. Förväntanskrafterna i hjärnan har en enorm inverkan på våra liv – de kan göra oss friska eller sjuka. Den mest kända förväntanseffekten är placebo. När en läkare jag gillar ger mig ett piller och med övertygelse säger: ta det här så försvinner värken. Då är chansen stor att värken försvinner – även om det är ett verkningslöst ”sockerpiller”.

Forskning visar att elitidrottare springer fortare när de tror att de fått ett prestationshöjande piller, men som i själva verket är ett sockerpiller. Man kan också fundera på varför är de flesta gifta lyckligare strax innan bröllopet än strax efter? Man har byggt upp förväntningar… Men vad är då en förväntning? En förväntning är en tro, förhoppning, antagande eller förmodan att något kommer att vara på ett visst sätt i framtiden. ”Det du förväntar dig är det du upplever”.

En av de mest kända studier på förväntan är Robert Rosenthals försök på positiva förväntningar. Rosenthals forskningsteam valde slumpvis ut ett antal skolelever baserat på deras resultat i ett IQ-test. Genom att lura deras lärare att just dessa elever har visat sig vara redo att “blomma ut” under det kommande skolåret. Lärarnas höga (och egentligen helt ogrundade) förväntningar på dessa elever ledde till en märkbar resultatförbättring i kommande års IQ-test. Försöket visar hur starkt vi påverkas av andras positiva förväntningar och även hur förväntningarna inverkar positivt på individens resultat och prestation. Min tro eller tanke om en viss människa påverkar beteendet hos den människan. Om jag ändrar mina tankar om en person kan jag påverka och förändra den personens resultat, i både positiv och negativ riktning.

 

“Ett sätt att visa att du tror på en person är att använda dig av feedforward, vilket innebär att du ger en annan person en bra tanke om en prestation i framtiden.”

 

Psykologiforskaren Carol Dweck menar att våra förväntningar på varandra påverkar kommunikationen på alla möjliga sätt. Om du har låga förväntningar på en annan människa, så kan det hända att du exempelvis står längre ifrån den personen när du pratar, eller att du undviker ögonkontakt. Vi vet inte exakt hur våra förväntningar överförs till andra människor, men vi vet att det sker.
Ett sätt att visa att du tror på en person är att använda dig av feedforward, vilket innebär att du ger en annan person en bra tanke om en prestation i framtiden. Förväntanseffekter, dvs när vi förväntar oss ett visst resultat, beter vi oss omedvetet, eller medvetet, på ett sätt som gör att det leder till det förväntade resultatet.

Dina förväntningar och vad du tror är möjligt styr dig i hög grad. De bestämmer vilka mål du sätter upp, vilka beslut du fattar, hur du kommer att agera och i förlängningen vilka resultat du kommer att uppnå. Resultaten fungerar sedan som en förstärkning av det du förväntade dig, oavsett om det var positivt eller negativt. Med en alltför begränsande självuppfattning finns risk att du inte kommer att satsa på det du egentligen drömmer om – du kommer kanske inte ens erkänna för dig själv vad du egentligen önskar eller ge upp innan du ens har försökt.

Förväntningar och antaganden har en väldig kraft över hur vi tänker, känner och agerar. De påverkar hjärnan ända ner på minsta signalsubstansnivå och på vår neurokemi – dopamin och belöningskretsarna. När en signal från omgivningen kommer på att vi kommer att få en belöning blir responsen att dopamin frigörs. En oväntad bonus från arbetsgivaren, även om den är liten, kan få en större positiv inverkan jämfört med en väntad löneförhöjning. Att förvänta sig en löneförhöjning och inte få den kan skapa ett obehag som kan vara i flera dagar eller veckor.

Om vi istället tar ett större perspektiv och reflekterar kring det faktum vi står inför idag. Att förväntningar som finns på oss som människor, organisationer och företag genomgår en fullständig omdaning i form av att vi ständigt behöver anpassa oss utifrån nya omständigheter och nya förväntningar. Jag tänker på hur vi traditionellt organiserar ett företag, till exempel. Vi delar upp företag i olika enheter som skall ansvara för sitt resultat och som i sin tur skall möta mot hela bolagets mål (läs silo). En gammal beprövad modell som förr stod för säker ekonomisk styrning och kontroll. Samtidigt är det en modell som går helt stick i stäv med vad konsumenter idag förväntar sig av ett företag idag. Nu vill vi som konsumenter bli bemötta med samma tilltal oaktat vem vi kontaktar och vi vill dessutom bli erbjudna samma, och för oss relevanta, tjänster oavsett vilken del av företaget vi är i kontakt med eller på vilket sätt vi väljer att kontakta företaget på.

Jag tycker det är viktigt att företag tänker på att koppla sin affärsmodell utifrån kundupplevelsen och den förväntan som finns på varumärket. Ibland förekommer det att incitamentsmodeller och organisatorisk styrning hindrar företag från att jobba tvärs över företaget med innovation och förändring för kundupplevelsens bästa. Inte sällan finns en eller flera ambitiösa och kompetenta ledare, som bestämt sig för att lyckas, men som kan ”malas ner” om affärsmodellen inte är kopplad utifrån kundupplevelsen och förväntan.

En sak kan vi vara överens om – förväntningar styr oss mer än vad vi tror. Jag tror att det bästa du kan göra är att ha som vana att berätta för din omgivning om dina förväntningar. Det kommer reducera en hel del missförstånd och onödig press. För det finns ju trots allt väldigt få tankeläsare i samhället…
…eller också kan vi också säga som Henry Ford

”Vare sig du tror att du kan eller tror att du inte kan, har du förmodligen helt rätt”


Denna artikel har även publicerats i tidningen Äntligen Företag. Artikeln i Äntligen Företag hittar du här