Har du tänkt så? Det handlar inte om vad du säger, utan hur andra uppfattar vad du säger. Vilket innebär att du behöver fråga den du pratar hur hen har uppfattat det du har sagt. Låter det krångligt? Jag kan förstå om du kan uppleva det så. Du kanske inte alltid orkar eller har tid att be om ”kvitton” för att ta reda på om din kommunikation uppfattats som du önskade.
Men, tänk om du gjorde det? Hur skulle det påverka dig och de runt omkring dig?

Principen ”Först skall du förstå mig” har aldrig varit en fungerande modell för bra kommunikation. Själva ordet ”kommunikation” kommer av latinets communicare och betyder ”att göra gemensamt”. Kommunikation borde alltså betyda just det; något gemensamt och följaktligen ömsesidigt. Med den känslan borde våra samtal föras. Kommunikation är en handling som syftar till att uppnå en önskvärd effekt eller reaktion från någon annan. För att uppnå önskvärd effekt måste sändaren ha ett mottagarperspektiv, det vill säga lyssna och ta till sig information och ständigt anpassa sig efter mottagaren. Först måste jag förstå dig och visa att jag förstår dig. Sedan kan vi börja prata. Samma gäller i alla relationer du har med dina medmänniskor. Vill du göra dig förstådd? Börja med att visa att du förstår dem. Verkar det svårt? Knappast… redan som litet barn lär vi oss instinktivt hur man gör. Barnet lyssnar när mamma eller pappa pratar och lägger huvudet på sned. Barnet visar respekt för den som pratar och tar det som sägs på allvar. I det militära har man verkligen förstått hur viktigt det är att budskapet har nått fram till mottagaren. Där följs varje order av ordet: Repetera!

Det sägs att ca 70% av de energikrävande processer vi kallar konflikter, egentligen inte är konflikter alls. De är bara hjärnspöken eller missförstånd uppkomna av brist på förståelse. Din hjärna är expert på att fylla i det den hör med egna ord och tolkningar, som kanske inte alltid är att lita på…
Varför är vi då så otydliga och vaga i vår kommunikation? Ett vanligt uttryck jag ibland kan höra är ”…men, man måste väl försöka”. Snacka om att uttrycka sig otydligt… Vad innebär det, egentligen?
Tyvärr upplever jag att det handlar om en osäkerhet hos individen. Rädslan att ha fel eller rädslan att verka dum eller okunnig. Våra rädslor och farhågor påverkar vår kommunikation och därmed blir det svårare att uppfatta vad vi egentligen vill.

En intressant övning jag kan göra med grupper och team är t ex att varje person får skriva ned tre förklaringar på ordet ”effektiv” och sedan jämför vi. Jag kan lova dig att du får se många unika varianter på förklaringar på ordet ”effektiv”. Det häpnadsväckande är att det inte är speciellt vanligt att någon tar ansvar för att teamet har en gemensam tolkning och bild av ordet ”effektiv”, trots att vi på våra möten säger till varandra att vi behöver bli effektivare. Här gäller det att våga vara nyfiken på vad din kollega menar. Tänk hur mycket energi du kunde spara genom att leva efter devisen ”Kvaliteten på min kommunikation är den respons du får”.

Även om jag vet om hur jag skall göra för att få till en bra kommunikation så är det svårt. Det vet både du och jag. Varför försöker jag kommunicera utifrån mitt eget perspektiv, istället för att först sätta mig in i den andres perspektiv? Vi alla har en tendens att ta in och lämnar ut information som följer vissa specifika mönster genom att vi utelämnar och förvränger information för att bevara våra generaliseringar av oss själva, andra och vår omvärld.

Processen att ta in och lämna ut information är komplex. Du har säkert varit med om att du och en kompis eller vän har haft två skilda beskrivningar av samma upplevelse. Ni kanske sett en film eller teater tillsammans och upplevt olika saker, trots att ni satt intill varandra och såg i princip samma saker. Det beror på att kan ha olika känslomässiga upplevelser och tolkningar av samma situation. Vad ni väljer att ta in och vad ni väljer att ta fram och lämna ut kan bero på många olika variabler som t.ex. omgivning och vårt tillstånd. Oftast är dessa processer omedvetna för oss, då hjärnan tar emot ca 11–12 miljoner signaler/sekund där ca 10-60 signaler når ditt medvetna. Vår hjärna måste sortera information genom att utelämna, förvränga och generalisera informationen.

Daniel Goleman skrev boken Emotionell Intelligens för mer än 20 år sedan. Den kanske är mer aktuellt än någonsin. Hjärnforskare har bevisat hur känslor hänger samman med hur vi hanterar närvaro och uppmärksamhet. Att vara medveten om känslor – både sina egna och andras. Empati handlar ju om att sätta sig in i den andres situation, på riktigt. Först förstå, sedan förstådd. I dagens samhälle där vi ofta är stressade eller ofokuserade, finns det en risk att vi missar det som kommuniceras. Jag upplever att en hel del av vår bristfälliga förståelse i kommunikationen ligger här.

Jag tror och hoppas att du kan med hjälp av kunskap om dessa mönster kan vi bli tydligare i din kommunikation och först förstå innan du försöker bli förstådd!

”Det sätt vi kommunicerar med andra och oss själva bestämmer i sista hand kvaliteten på våra liv.”

Anthony Robbins


Denna artikel har även publicerats i tidningen Äntligen Företag. Artikeln i Äntligen Företag hittar du här