Kvaliteten på din kommunikation är den respons du får

Har du tänkt så? Det handlar inte om vad du säger, utan hur andra uppfattar vad du säger. Vilket innebär att du behöver fråga den du pratar hur hen har uppfattat det du har sagt. Låter det krångligt? Jag kan förstå om du kan uppleva det så. Du kanske inte alltid orkar eller har tid att be om ”kvitton” för att ta reda på om din kommunikation uppfattats som du önskade.
Men, tänk om du gjorde det? Hur skulle det påverka dig och de runt omkring dig?

Principen ”Först skall du förstå mig” har aldrig varit en fungerande modell för bra kommunikation. Själva ordet ”kommunikation” kommer av latinets communicare och betyder ”att göra gemensamt”. Kommunikation borde alltså betyda just det; något gemensamt och följaktligen ömsesidigt. Med den känslan borde våra samtal föras. Kommunikation är en handling som syftar till att uppnå en önskvärd effekt eller reaktion från någon annan. För att uppnå önskvärd effekt måste sändaren ha ett mottagarperspektiv, det vill säga lyssna och ta till sig information och ständigt anpassa sig efter mottagaren. Först måste jag förstå dig och visa att jag förstår dig. Sedan kan vi börja prata. Samma gäller i alla relationer du har med dina medmänniskor. Vill du göra dig förstådd? Börja med att visa att du förstår dem. Verkar det svårt? Knappast… redan som litet barn lär vi oss instinktivt hur man gör. Barnet lyssnar när mamma eller pappa pratar och lägger huvudet på sned. Barnet visar respekt för den som pratar och tar det som sägs på allvar. I det militära har man verkligen förstått hur viktigt det är att budskapet har nått fram till mottagaren. Där följs varje order av ordet: Repetera!

Det sägs att ca 70% av de energikrävande processer vi kallar konflikter, egentligen inte är konflikter alls. De är bara hjärnspöken eller missförstånd uppkomna av brist på förståelse. Din hjärna är expert på att fylla i det den hör med egna ord och tolkningar, som kanske inte alltid är att lita på…
Varför är vi då så otydliga och vaga i vår kommunikation? Ett vanligt uttryck jag ibland kan höra är ”…men, man måste väl försöka”. Snacka om att uttrycka sig otydligt… Vad innebär det, egentligen?
Tyvärr upplever jag att det handlar om en osäkerhet hos individen. Rädslan att ha fel eller rädslan att verka dum eller okunnig. Våra rädslor och farhågor påverkar vår kommunikation och därmed blir det svårare att uppfatta vad vi egentligen vill.

En intressant övning jag kan göra med grupper och team är t ex att varje person får skriva ned tre förklaringar på ordet ”effektiv” och sedan jämför vi. Jag kan lova dig att du får se många unika varianter på förklaringar på ordet ”effektiv”. Det häpnadsväckande är att det inte är speciellt vanligt att någon tar ansvar för att teamet har en gemensam tolkning och bild av ordet ”effektiv”, trots att vi på våra möten säger till varandra att vi behöver bli effektivare. Här gäller det att våga vara nyfiken på vad din kollega menar. Tänk hur mycket energi du kunde spara genom att leva efter devisen ”Kvaliteten på min kommunikation är den respons du får”.

Även om jag vet om hur jag skall göra för att få till en bra kommunikation så är det svårt. Det vet både du och jag. Varför försöker jag kommunicera utifrån mitt eget perspektiv, istället för att först sätta mig in i den andres perspektiv? Vi alla har en tendens att ta in och lämnar ut information som följer vissa specifika mönster genom att vi utelämnar och förvränger information för att bevara våra generaliseringar av oss själva, andra och vår omvärld.

Processen att ta in och lämna ut information är komplex. Du har säkert varit med om att du och en kompis eller vän har haft två skilda beskrivningar av samma upplevelse. Ni kanske sett en film eller teater tillsammans och upplevt olika saker, trots att ni satt intill varandra och såg i princip samma saker. Det beror på att kan ha olika känslomässiga upplevelser och tolkningar av samma situation. Vad ni väljer att ta in och vad ni väljer att ta fram och lämna ut kan bero på många olika variabler som t.ex. omgivning och vårt tillstånd. Oftast är dessa processer omedvetna för oss, då hjärnan tar emot ca 11–12 miljoner signaler/sekund där ca 10-60 signaler når ditt medvetna. Vår hjärna måste sortera information genom att utelämna, förvränga och generalisera informationen.

Daniel Goleman skrev boken Emotionell Intelligens för mer än 20 år sedan. Den kanske är mer aktuellt än någonsin. Hjärnforskare har bevisat hur känslor hänger samman med hur vi hanterar närvaro och uppmärksamhet. Att vara medveten om känslor – både sina egna och andras. Empati handlar ju om att sätta sig in i den andres situation, på riktigt. Först förstå, sedan förstådd. I dagens samhälle där vi ofta är stressade eller ofokuserade, finns det en risk att vi missar det som kommuniceras. Jag upplever att en hel del av vår bristfälliga förståelse i kommunikationen ligger här.

Jag tror och hoppas att du kan med hjälp av kunskap om dessa mönster kan vi bli tydligare i din kommunikation och först förstå innan du försöker bli förstådd!

”Det sätt vi kommunicerar med andra och oss själva bestämmer i sista hand kvaliteten på våra liv."

Anthony Robbins

Denna artikel har även publicerats i tidningen Äntligen Företag. Artikeln i Äntligen Företag hittar du här

Finns det vinnarkulturer i näringslivet?

Vad är det som gör att vissa företag lyckas år efter år? Att de gör bra resultat oavsett konjunkturcykel där medarbetarna både mår och presterar bra. Kan det vara så att dessa företag har det som inom idrotten kallas för en vinnarkultur?

I organisationer och runt omkring i idrottsvärlden hör man ofta att “Det finns en vinnarkultur” eller att “Det sitter i väggarna”. När jag frågar vad det är som sitter i väggarna är det sällan någon som kan förklara det…
Om vi börjar med ordet kultur, så kommer det från latinets cultura som betyder ungefär 'odling', 'bearbetning' och 'bildning'. Om vi ser det ur ett vidare perspektiv och ser på kultur i ett samhällsperspektiv. Då används ordet kultur för att beskriva hur en folkgrupp lever, med allt vad det innebär, så som seder, traditioner, lagar och regler. Kultur kallas ibland för ”levnadssättet hos ett helt samhälle”. Något förenklat kan man säga att en vinnarkultur hos grupp av människor, t ex i en idrottsförening eller i en organisation, är deras goda vanor, den gemensamma värdegrunden och traditionerna som gör att de vinner oftare än de förlorar.

Lite nyfiket kan man undra hur skapas då en vinnarkultur? Företag måste tjäna pengar för att överleva, för att tjäna pengar måste företaget skapa ett värde för dess kunder, detta för att kunderna i slutändan ska vara villiga att betala för företagets produkter eller tjänster. Visst låter det enkelt?
Med andra ord behöver vi som organisation präglas av en kultur där våra prestationer, vanor och vår gemensamma värdegrund skapar värde för kunden.
Hur gör man det och vad är det som påverkar kulturen?

Om vi först vill få en uppfattning över hur det ser ut på arbetsplatser i dagens Sverige blir jag lite lätt oroad då jag läser Gallups engagemangsundersökning, som visar att endast en femtedel (20 %) av svenskarna är engagerade i sitt arbete. Dessutom ökar stress på arbetet och sjukskrivningar blir allt vanligare. Alla vet att ett företag som har omotiverade medarbetare kommer sakta att dö. På kort sikt kan det kanske fungera, men i slutändan kommer kunderna hitta andra alternativ och lämna.

Tillbaka till frågan kring vad som påverkar kulturen i ett företag. En av de största faktorerna är ledarskapet. Ett exempel på en ledare som skapat en vinnarkultur i sommar är fotbollslandslagets Janne Andersson under fotbolls-VM i Ryssland. Han bygger sitt ledarskap på några principer som starkt bidrar till den vinnarkultur som fick oss svenskar att gå man ur huse för att se matcherna

Apropå team- eller laganda så är även det en av de faktorerna, som har en stor inverkan på kulturen. En stark laganda bygger på att vi förankrar normer för beteende och skapar en gemensam värdegrund, dvs vad som är viktigt för oss. Vad det gäller fotbollslandslaget så är kanske den enskilt starkaste faktorn, efter att Zlatan lämnat landslaget, den starka lagandan.

 

Kan man skapa en vinnarkultur?

 

Skapa en bra laganda gör vi då alla känner till helheten och varandra. ”Bengan” Johansson, legendarisk förbundskapten för handbollslandslaget under 1988–2004, var kanske en av de mest kända idrottsledare som insåg och anammade detta. I samband med landslagsträningar och cuper hade ”Bengan” mängder med aktiviteter vid sidan om handbollen så att spelarna skulle bli bekanta med varandra och lära känna varandras styrkor och svagheter. Idag har denna typ av aktiviteter blivit allt mer förekommande hos många idrottsledare. Motsvarande inom näringslivet är att man t ex genomför en kick-off med olika aktiviteter i samband med uppstart av nytt verksamhetsår eller ett nytt projekt.

 

"ett företag med en bra kultur, som man för vidare till alla anställda kommer att fortsätta vinna även om man förlorar bra medarbetare, eftersom man har förmågan att skapa nya bra medarbetare genom sin företagskultur."

 

Då kanske du undrar hur sprids en kultur? Kulturen sprids genom vad vi gör och vad vi säger. I din hjärna finns något som kallas spegelneuroner, vilka hjälper dig att härma eller spegla andras beteende. Exempelvis innebär det att om det finns en person på din arbetsplats, som har ett visst beteende som du uppskattar eller skulle vilja ha, finns det en möjlighet att du kommer att härma dennes beteende. Många gånger är det vårt undermedvetna som styr vad vi väljer att härma, dvs vi kanske gör det utan att tänka på det. Personer som flera ser upp till blir då det man kallar för organisationens kulturbärare.

Det kan innebära att ett företag med en bra kultur, som man för vidare till alla anställda kommer att fortsätta vinna även om man förlorar bra medarbetare, eftersom man har förmågan att skapa nya bra medarbetare genom sin företagskultur. Om vi dessutom är bra på att följa det vi säger att vi skall göra (”Walk the talk”), så bidrar det till en än starkare kultur.

För mig handlar en vinnarkultur i näringslivet om att ha en stark drivkraft och vilja att utveckla sin fulla potential och med det nå sina drömmar och mål. Att alla i teamet vet vilka vi är och vad vi står för och därigenom tillsammans ökar engagemanget och med goda prestationer som resultat.

Att skapa en vinnarkultur handlar inte bara om individuell skicklighet. Det handlar lika mycket om hur gruppen är, att man är medveten om att man måste skapa goda vanor varje dag och att man vågar ställa krav på sig själv och varandra. Du får inte acceptera en dålig träning eller ett dåligt möte, det är viktigt att skapa goda vanor som alla i rummet tror på.

Om du vill utforska kulturen på din arbetsplats kan du fundera över vilka inslag i din vardag som begränsar dig eller er utveckling. Var modig, ställ frågor och var nyfiken på dessa områden och be gärna dina kollegor beskriva varför ni gör på ett visst sätt? Vad leder vårt beteende till och vill vi ha konsekvenserna?

Denna artikel har även publicerats i tidningen Äntligen Företag. Artikeln i Äntligen Företag hittar du här